Maria Nygren har tidigare skrivit ungdomsromaner och debuterar här som vuxenförfattare, något hon lyckas bra med! Jag har tidigare bara läst Miriam om natten, en bok som fick mig att sitta med andan i halsen och en högre puls än jag normalt har när jag läser (alltså närmare gå i rask takt-puls än sitta still i tre timmar-puls) tack vare att boken var så fruktansvärt spännande och Miriam hamnade i en så jobbig situation. Gällande Linn vet jag inte om jag har riktigt samma känsla, hon fattar dock mycket bättre och smartare beslut än vad Miriam gjorde, dock utan att jag riktigt hänger med på varför hon gör som hon gör. Sen kanske det är orättvist att jämföra Linn och Miriam, så det ska jag sluta med nu. Problemet som jag såg var att Linn ofta fattade beslut gällande vad hon skulle göra utan att hon tänkte igenom det (eller berättade för läsaren) vilket gjorde att jag många gånger blev förvånad över att allt flöt på så smidigt för henne och att hon alltid var på rätt ställen vid rätt tillfällen.
Samtidigt ges Linn en bra bakgrund, en tragisk historia som gör att jag hoppas att hon ska visa sig vara en stark kvinna i slutändan (jag kan inte riktigt säga att jag är stolt över henne men det är ett bättre val än vad jag hade trott) och Nygren behärskar vuxengenren bra tycker jag! Det är spännande, och görs utan att låta historien om en före detta polis övergå i någon form av deckare (ni kanske vet att jag avskyr deckare?). Istället hålls historien på en jordnära (men ändå mystisk) nivå där jag i slutändan tänker att Nygren varit smart som låtit små, till synes obetydliga saker, ha en stor betydelse i slutändan av historien. Dock är jag lite osäker på vad det egentligen är som verkligen skedde på ön, boken verkar sluta tre gånger innan den verkligen slutar och orsaken bakom olyckorna tycker jag till slut är lite oklar. Kanske ska det vara så, men jag vill ju ha definitiva svar.
