Wohoo! Idag publiceras bloggens 100:e inlägg, och det firar vi genom att göra lite reklam för bloggens alldeles egna Facebook-sida! Där lägger jag upp dagens inlägg, och framöver (när skolan inte gör mig alldeles för matt för att ens prata om litteratur) kanske lite spännande länkar till artiklar som vi litteraturnördar tycker om. Sidan hittar ni genom att trycka på denna länk, gilla den för att dels få ta del av posterna, och dels för att jag är väldigt nyfiken på vilka ni är som läser!
Välkomna!
fredag 31 oktober 2014
torsdag 30 oktober 2014
Det oändliga havet - Rick Yancey
Det oändliga havet är den fristående fortsättningen på Den femte vågen som handlade om Cassies försök till överlevnad i en värld där utomjordingarna dödat 98% av jordens befolkning. Denna fortsättningen handlar om vad som hände efter att (enorm spoiler-varning om du inte läst första boken än) Evan sprängde Camp Haven. Den femte vågen är på väg i formen av små barn riggade med bomber som kan spränga människor i luften tack vare koldioxiden i deras utandningsluft. Samtidigt försöker Cassie, hennes lillebror, Poundcake, Dumbo och Ben/Zombie överleva efter att Ringer sprungit iväg för att leta efter ett nytt ställe att ta skydd på, och Teacup följt efter henne ut i skogen. Det urartar snabbt både för Ringer och gänget som tar skydd på ett övergivet hotell och snart vet ingen vem som är den riktiga fienden, eller varför utomjordingarna gör som de gör.
För mig gick det väldigt fort att läsa denna boken eftersom den är spännande från sida ett och det slutar inte vara spännande förrän jag slagit igen boken och gråtit lite över att det är så lång tid tills att sista delen kommer ut. En ny karaktär hamnar i centrum, samtidigt som vi får lära känna Poundcake bättre, trots att historien om Cassie, Sam och Ben finns kvar i bakgrunden. Historien är otroligt underhållande, men jag blir otroligt irriterad över att alla karaktärer ska vara så dumma och inte förstå vad det är som händer. Det är ju, i mina ögon, helt självklart att Vosch är en ond snubbe, men det förstår inte karaktärerna i boken förrän det är väldigt mycket för sent. En positiv sak är dock att vi får veta mer av vad som egentligen är utomjordingarnas plan, och jag gillar den. Dock så är den extrema heteronormativiteten fruktansvärt tröttsam och det hade behövts en ordentlig genusanalys eftersom killarna beskrivs som "typiskt grabbiga" och macho. Tjejerna är rätt tuffa, men hamnar tyvärr ibland i många situationer där de behövs räddas av killarna. Det hade varit trevligt med en lite annorlunda syn på män och kvinnor. Och förlåt mig Rabén och Sjögren men korrekturläsningen av denna bok kunde ha varit mycket bättre.
Kort sagt är detta en mycket spännande bok med underhållning i högsta grad och jag längtar till att få läsa den sista delen i trilogin!
För mig gick det väldigt fort att läsa denna boken eftersom den är spännande från sida ett och det slutar inte vara spännande förrän jag slagit igen boken och gråtit lite över att det är så lång tid tills att sista delen kommer ut. En ny karaktär hamnar i centrum, samtidigt som vi får lära känna Poundcake bättre, trots att historien om Cassie, Sam och Ben finns kvar i bakgrunden. Historien är otroligt underhållande, men jag blir otroligt irriterad över att alla karaktärer ska vara så dumma och inte förstå vad det är som händer. Det är ju, i mina ögon, helt självklart att Vosch är en ond snubbe, men det förstår inte karaktärerna i boken förrän det är väldigt mycket för sent. En positiv sak är dock att vi får veta mer av vad som egentligen är utomjordingarnas plan, och jag gillar den. Dock så är den extrema heteronormativiteten fruktansvärt tröttsam och det hade behövts en ordentlig genusanalys eftersom killarna beskrivs som "typiskt grabbiga" och macho. Tjejerna är rätt tuffa, men hamnar tyvärr ibland i många situationer där de behövs räddas av killarna. Det hade varit trevligt med en lite annorlunda syn på män och kvinnor. Och förlåt mig Rabén och Sjögren men korrekturläsningen av denna bok kunde ha varit mycket bättre.
Kort sagt är detta en mycket spännande bok med underhållning i högsta grad och jag längtar till att få läsa den sista delen i trilogin!
onsdag 29 oktober 2014
Hanteringen av odöda - John Ajvide Lindqvist
Den onaturligt varma sommaren 2002 vaknar alla som dött inom två månader till liv igen. Eller ja, de lever ju inte i den formen att de andas och har ett hjärtslag, men tänka kan de och vissa kan även prata. Historien följer tre familjer som drabbats av omlevande, som de döda benämns i alla tidningar, och hur de hanterar vardagen de närmaste dagarna efter att de döda börjat röra sig på gatorna igen.
Jag har tidigare bara läst Låt den rätte komma in av Ajvide Lindqvist, en bok jag ärligt talat inte älskade. Då alla har sagt att det här är den bästa boken av Ajvide Lindqvist hittills så kände jag att jag var tvungen att ge honom en andra chans (och en eventuellt tredje eftersom jag också köpte Himmelstrand på Bokmässan i samma veva som jag köpte denna). Jag gick alltså in med både superhöga och inga förväntningar alls gällande den här boken. Till en början kändes det som om jag läste en redogörelse för vad som händer med familjer vars nyligen döda medlemmar kommer tillbaka, det vill säga otroligt sterilt och sakligt. Jag fick inget större grepp om karaktärerna, förutom möjligtvis Flora, något som inte alls beror på att de är dåligt beskrivna, utan mer för att jag inte känner något för dem eftersom jag inte får komma in på djupet. Det sterila i beskrivningarna förstärks tack vare ett par officiella dokument med tidsangivelser gällande vad som hänt när, samt bilagorna från tidningar och radiostationers rapportering som finns med i boken. Detta förstärker dock trovärdigheten i historien (trots att jag vet att detta inte hänt i Stockholm så känns det som om detta skulle ha varit dokumentationen om det hände) och jag känner att Ajvide Lindqvist här flörtar lite med World War Z.
Jag fortsatte dock läsa boken (det är sällan jag lägger ifrån mig en bok för gott mitt i historien) och när det var ungefär 60-50 sidor kvar började det bli ordentligt spännande, jag läste och läste och ville inte lägga ifrån mig boken, var tvungen att veta vad som hände. Jag blev otroligt glad över att det blev så till slut, men det spänningselementet hade kunnat komma lite tidigare för att försöka hålla kvar intresset hela vägen och inte bara i slutet. Dock så kanske det finns en poäng i att berätta en konstig och läskig historia på ett extremt ospännande och alldagligt vis, men jag ville ha det där adrenalinpåslaget en får av skräckfilmer, något jag knappt fick. Dessutom saknar jag en förklaring till vad som egentligen försiggick och anledningen till att de döda började gå omkring på gatorna (det kanske jag fick men jag var väl ouppmärksam i sådana fall). Jag måste också få slå ett slag för den fina samhällskritiken som uppstår i och med att de döda möjliggör telepatiska förmågor hos folket runt omkring de, och Floras tanke "hat föder hat". Det är så bra.
Jag kommer definitivt läsa Himmelstrand också, och jag hoppas att Ajvide med tiden får till det mer spännande lite tidigare än i slutet av boken.
Jag har tidigare bara läst Låt den rätte komma in av Ajvide Lindqvist, en bok jag ärligt talat inte älskade. Då alla har sagt att det här är den bästa boken av Ajvide Lindqvist hittills så kände jag att jag var tvungen att ge honom en andra chans (och en eventuellt tredje eftersom jag också köpte Himmelstrand på Bokmässan i samma veva som jag köpte denna). Jag gick alltså in med både superhöga och inga förväntningar alls gällande den här boken. Till en början kändes det som om jag läste en redogörelse för vad som händer med familjer vars nyligen döda medlemmar kommer tillbaka, det vill säga otroligt sterilt och sakligt. Jag fick inget större grepp om karaktärerna, förutom möjligtvis Flora, något som inte alls beror på att de är dåligt beskrivna, utan mer för att jag inte känner något för dem eftersom jag inte får komma in på djupet. Det sterila i beskrivningarna förstärks tack vare ett par officiella dokument med tidsangivelser gällande vad som hänt när, samt bilagorna från tidningar och radiostationers rapportering som finns med i boken. Detta förstärker dock trovärdigheten i historien (trots att jag vet att detta inte hänt i Stockholm så känns det som om detta skulle ha varit dokumentationen om det hände) och jag känner att Ajvide Lindqvist här flörtar lite med World War Z.
Jag fortsatte dock läsa boken (det är sällan jag lägger ifrån mig en bok för gott mitt i historien) och när det var ungefär 60-50 sidor kvar började det bli ordentligt spännande, jag läste och läste och ville inte lägga ifrån mig boken, var tvungen att veta vad som hände. Jag blev otroligt glad över att det blev så till slut, men det spänningselementet hade kunnat komma lite tidigare för att försöka hålla kvar intresset hela vägen och inte bara i slutet. Dock så kanske det finns en poäng i att berätta en konstig och läskig historia på ett extremt ospännande och alldagligt vis, men jag ville ha det där adrenalinpåslaget en får av skräckfilmer, något jag knappt fick. Dessutom saknar jag en förklaring till vad som egentligen försiggick och anledningen till att de döda började gå omkring på gatorna (det kanske jag fick men jag var väl ouppmärksam i sådana fall). Jag måste också få slå ett slag för den fina samhällskritiken som uppstår i och med att de döda möjliggör telepatiska förmågor hos folket runt omkring de, och Floras tanke "hat föder hat". Det är så bra.
Jag kommer definitivt läsa Himmelstrand också, och jag hoppas att Ajvide med tiden får till det mer spännande lite tidigare än i slutet av boken.
tisdag 28 oktober 2014
Top Ten Tuesday!
Det är snart Halloween, vi har precis ställt om klockan så det är lite mörkare om kvällarna, vad passar då bättre än veckans Top Ten Tuesday som lyder "Top Ten Books/Movies To Read Or Watch To Get In The Halloween Spirit OR Top Ten Characters Who I Would Totally Want To Be For Halloween"
Jag väljer att berätta vilka karaktärer jag skulle vilja klä ut mig till, men jag insåg ganska snabbt att jag nog kommer behöva blanda en del karaktärer från filmer och böcker här, men så får det vara.
Jag väljer att berätta vilka karaktärer jag skulle vilja klä ut mig till, men jag insåg ganska snabbt att jag nog kommer behöva blanda en del karaktärer från filmer och böcker här, men så får det vara.
- Billy the puppet. Jag var faktiskt utklädd till honom i lördags när vi hade Halloween-fest hemma hos oss. Tyvärr hade jag ingen liten cykel att åka runt på, men det var väldigt roligt!
- Mary Poppins! Det var min andra tanke när det kom till utklädnader för i helgen. Men så hade jag ingen lång kjol eller en väska som fått en "Undetectable Extension Charm" kastad på sig (kastad på sig? Du kastar ju en trollformel, eller hur?).
- Effie Trinket hade varit väldigt väldigt rolig att klä ut sig till eftersom hon är så otroligt färgglad! Varför vara mörk och läskig när du kan vara färgglad och rolig? Och extremt nervös hela tiden.
- Tingeling! Så söt och det bästa av allt: du får springa runt och kasta glitter var du vill hela kvällen.
- Alice från Alice in Wonderland. Bästa accessoaren hade helt klart varit en flamingo, men det känns taskigt att sno en från närmsta zoo...
- Sherlock Holmes. Självklart skulle jag i så fall vara BBC:s version dock och springa omkring och vara cynisk och analysera människor baserat på vad de har på sig eller hur de för sig.
- 50 shades of Grey. Japp, fast såhär:
- Självklart så kan en vara en bookworm också!
måndag 27 oktober 2014
Här ligger jag och blöder - Jenny Jägerfeld
Maja råkar såga av sig en del av sin vänstra tumme på dagen för den internationellt inbillade olycksdagen. Det pratas om att Maja gjorde detta mot sig själv, ett rykte som självklart dementeras hela vägen hem till hennes och hennes pappas hem. När Maja sen ska besöka sin mamma i Norrköping, som inte är hemma, och hon får ett par enorma stickor i foten och söker upp hjälp i grannhuset där en fest är i full gång så börjar Majas dåliga helg sakta men säkert förändras till det bättre. Ja, ända tills hon läser ett mejl som hon inte borde ha läst.
Jägerfelds bok fick Augustpriset 2010, tack vare "träffsäker galghumor" och ett "psykologiskt porträtt". Visst kan jag hålla med om galghumorn, och Maja i sig är en karaktär jag allra helst skulle vilja ha som kompis. Men jag förstår ärligt talat inte vad som är så bra med denna bok, och det gör mig väldigt frustrerad! Jag läste ut den här boken relativt snabbt och den lämnade inget speciellt avtryck hos mig. Jag ser inte att Maja utvecklas som person på något sätt (men vem gör egentligen det över en helg?) och gällande det psykologiska porträttet så anser jag att det fokuset hamnar mer på Majas mamma än henne själv. Vad som blivit av Majas mamma är ett mysterium som Maja lyckas lösa, men jag ser inte att sökandet efter var mamman är = sökandet efter identitet hos Maja.
Jag förstår också att det finns många som älskar denna boken, och jag kommer definitivt att läsa Hål i huvudet av Jägerfeld för att se om det bara var jag som hade ett par dåliga dagar när jag läste boken.
Jägerfelds bok fick Augustpriset 2010, tack vare "träffsäker galghumor" och ett "psykologiskt porträtt". Visst kan jag hålla med om galghumorn, och Maja i sig är en karaktär jag allra helst skulle vilja ha som kompis. Men jag förstår ärligt talat inte vad som är så bra med denna bok, och det gör mig väldigt frustrerad! Jag läste ut den här boken relativt snabbt och den lämnade inget speciellt avtryck hos mig. Jag ser inte att Maja utvecklas som person på något sätt (men vem gör egentligen det över en helg?) och gällande det psykologiska porträttet så anser jag att det fokuset hamnar mer på Majas mamma än henne själv. Vad som blivit av Majas mamma är ett mysterium som Maja lyckas lösa, men jag ser inte att sökandet efter var mamman är = sökandet efter identitet hos Maja.
Jag förstår också att det finns många som älskar denna boken, och jag kommer definitivt att läsa Hål i huvudet av Jägerfeld för att se om det bara var jag som hade ett par dåliga dagar när jag läste boken.
fredag 24 oktober 2014
Bokbloggsjerka 24-27 oktober
I veckans bokbloggsjerka gäller det att svara på den enkla frågan "Vilken/vilka böcker läser du just nu?"
Ja, jag är som kanske bekant duktig på att påbörja böcker och sedan hitta en annan som känns mer intressant, så att de föregående blir liggande. Därmed har jag ett gäng böcker på mitt nattduksbord just nu. Högen består just nu av Wizard of Oz av L. Frank Baum (den fina Penguin-versionen som syns om du klickar på länken), Konsten att skapa en zombie av Frank Swain, Beautiful Creatures (1) av Kami Garcia och Margaret Stohl samt World War Z av Max Brooks. Jag håller också på att läsa Sockerbomben - i din hjärna av Bitten Johnsson och Konsten att få mentala superkrafter av Henrik Fexeus men det är ju inte skönlitterära böcker.
I min surfplatta har jag påbörjat The animal farm av Georg Orwell och kommit kanske tre sidor så jag vet inte om den räknas riktigt. Även Prodigy av Mari Lu ligger där i surfplattan och väntar på mig.
Men den bok jag aktivt håller på att läsa just nu är ändå Det oändliga havet av Rick Yancey som jag fick hem i onsdags. Precis innan jag påbörjade den började jag läsa Världens viktigaste kyss av David Levithan och kom kanske tio sidor in i den, så den räknas knappt till min lista just nu.
Där har vi det, svart på vitt: jag kan inte bara läsa en bok i taget, utan det känns tryggare att ha ett gäng på bordet bredvid mig när jag ska läsa innan jag somnar, utifall att jag tröttnar på nån av böckerna jag för tillfället läser.
Vilken/vilka böcker läser du just nu?
Ja, jag är som kanske bekant duktig på att påbörja böcker och sedan hitta en annan som känns mer intressant, så att de föregående blir liggande. Därmed har jag ett gäng böcker på mitt nattduksbord just nu. Högen består just nu av Wizard of Oz av L. Frank Baum (den fina Penguin-versionen som syns om du klickar på länken), Konsten att skapa en zombie av Frank Swain, Beautiful Creatures (1) av Kami Garcia och Margaret Stohl samt World War Z av Max Brooks. Jag håller också på att läsa Sockerbomben - i din hjärna av Bitten Johnsson och Konsten att få mentala superkrafter av Henrik Fexeus men det är ju inte skönlitterära böcker.
I min surfplatta har jag påbörjat The animal farm av Georg Orwell och kommit kanske tre sidor så jag vet inte om den räknas riktigt. Även Prodigy av Mari Lu ligger där i surfplattan och väntar på mig.
Men den bok jag aktivt håller på att läsa just nu är ändå Det oändliga havet av Rick Yancey som jag fick hem i onsdags. Precis innan jag påbörjade den började jag läsa Världens viktigaste kyss av David Levithan och kom kanske tio sidor in i den, så den räknas knappt till min lista just nu.
Där har vi det, svart på vitt: jag kan inte bara läsa en bok i taget, utan det känns tryggare att ha ett gäng på bordet bredvid mig när jag ska läsa innan jag somnar, utifall att jag tröttnar på nån av böckerna jag för tillfället läser.
Vilken/vilka böcker läser du just nu?
torsdag 23 oktober 2014
The Book Gif Tag
Swebookobsession lade upp The Book Gif Tag här om veckan och jag tyckte det var ett himla roligt koncept! Det går helt enkelt ut på att en får en lista på tio böcker och så ska en hitta en passande GIF till den boken baserat på vad en tycker om boken.
* = böcker som jag inte har läst än.
Amy and Roger's Epic Detour av Morgan Matson*
Legend av Marie Lu
Röd som blod av Salla Simukka
De Odödligas Regler av Julie Kagawa*
Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Eleanor & Park av Rainbow Rowell*
Pushing the Limits av Katie McGarry*
Splintered av A. G. Howard*
The Hunger Games av Suzanne Collins
Farlig Förmåga av Jessica Spotswood*
______________________________________________________
Min lista på 10 böcker, om ni också vill göra denna tag är:
Onanisterna av Patrik Lundberg
Endgame av James Frey
Den femte vågen av Rick Yancey
Britt-Marie var här av Fredrik Backman
Dash & Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan
Svensk synd av Martin Jern
1984 av Georg Orwell
World War Z av Max Brooks
Wizard of Oz av L. Frank Baum
Not that kind of girl - Lena Dunham
onsdag 22 oktober 2014
Endgame: Kallelsen - James Frey
Människorna kommer från 12 uråldriga ätter, satta på jorden av gudar, eller åtminstone utomjordingar av något slag. Spelet, Endgame, avgör vilken ätt som kommer få leva vidare, eller snarare, vilka ätter som inte kommer överleva. Spelarna är ungdomar, mellan 13 och 20 år gamla, och har tränat hela sina liv för att spela. Kallelsen är första delen i spelet, där spelarna måste hitta jordnyckeln för att ha en chans att vinna, och slippa få sin ätt utrotad.
Boken är inte såhär gul, utan mer guldfärgad. Supersnygg! |
Endgame: Kallelsen är första delen i en trilogi, där jag gissar att de andra nycklarna: himmelsnyckeln och solnyckeln, kommer hittas i de andra böckerna. Den som har alla tre nycklar är den som vinner spelet och väljer vilka som överlever Händelsen (något i stil med apokalypsen). Förutom själva historien i boken så kan alla läsare tävla om ett pris på 500.000 dollar i form av guld med hjälp av ett gäng fotnoter innehållandes länkar till kartor, hemsidor och liknande. Inte nog med det, på ytterligare en hemsida går det att spela ett annat spel, dock utan den stora vinstsumman utan just för att det är roligt.
Gällande själva historien så var min första tanke "Hm, en Hunger Games-imitation?". Det är så mycket som liknar Hunger Games; tolv spelare vs. tolv distrikt; bara en kan vinna; det är bara spelare i en viss ålder som får spela. Att detta spel handlar om hela världens befolkning är lite värre än i Hunger Games, och att boken tar fasta på många konspirationsteorier gör den levande. Dock så vet jag inte om jag hade velat läsa boken så fort som jag gjorde om inte det verkliga spelet som läsarna kan spela varit där (jag hoppades nämligen att boken skulle ge mig ledtrådar). Karaktärerna är väl beskrivna (fokus ligger dock på ett fåtal karaktärer vilket både gör mig förvirrad gällande vilka de andra karaktärerna är när de hamnar i fokus, och dels är väldigt skönt), historien är bra framförd och väldigt spännande, men det saknas liksom någonting. Jag vet inte om jag är så imponerad av historien som jag hoppades att jag skulle vara. Jag kommer dock läsa de sista böckerna, eftersom jag hejar på en viss person och vill se vem som vinner! Slutet gjorde mig också väldigt överraskad, så om det är någon som börjar läsa boken men inte vet om hen ska orka: läs till slutet!
tisdag 21 oktober 2014
Top Ten Tuesday!
I veckans Top Ten Tuesday ska det diskuteras vilka nya bokserier en vill påbörja. Nya serier innebär sådana som kommit ut inom de senaste två åren.
- Game of Thrones. Det får faktiskt räknas som en ny serie eftersom jag själv inte började kolla på själva tv-serien förrän för ungefär ett och ett halvt år sedan eller så (jag är medveten om att jag tänjer lite väl mycket på gränserna här men så får det vara).
- Delirium-trilogin av Lauren Oliver. Någon (Anna) har talat väldigt gott om denna serie, och Lauren Oliver, så nu måste jag ju läsa den!
- Sveket-trilogin av Ursula Poznanski. Jag är ju en sucker för dystopiska ungdomsböcker. Behöver jag säga mer?
- The Young World av Chris Weitz. Ungefär samma motivering som ovan (fast postapokalyptisk värld istället för dystopisk).
- The Dove Chronicles av Karen Bao. Sci-fi som utspelar sig på månen. Månen!
- Matchad-serien av Ally Condie. Återigen, dystopiskt.
- Rör mig
inte-serien av Tahereh Mafi. Denna har fått väldigt bra kritik, plus att den låter väldigt spännande! - Linux Svensson-serien av Maths Claesson. En kille som heter som ett operativsystem, bara det gör ju mig nyfiken!
Jag har fler serier på min lista, men de är dels påbörjade och dels äldre än två år. De är Legend-trilogin av Marie Lu, Ender-serien av Orson Scott Card, Beautiful Creatures-serien av Kami Garcia och Margaret Stohl, Röd som blod-serien av Salla Simukka, och serien av Rick Yancey om bland annat den femte vågen. Ja som ni ser finns det en del serier som jag är sugen på just nu, frågan är bara hur jag ska hinna läsa allt innan alla böcker kommer ut och någon råkar avslöja något om vad som händer i de böcker jag inte hunnit läsa än! (Tycker återigen att vi kan ta och diskutera det här med åtta extra timmar per dygn.)
måndag 20 oktober 2014
Den femte vågen - Rick Yancey
Ett stort rymdskepp placerar sig i Jordens omloppsbana, utan att göra ett enda ljud ifrån sig, utan några meddelanden, ingenting. Tio dagar senare börjar det, med den första vågen som slår ut all elektronisk utrustning på jorden. Den andra vågen tar ut kuststäderna, den tredje är i formen av ett virus som sprids via fåglarna, dels är de väldigt många fler än människorna, dels bryr de sig inte om gränser. Mitt i allt kaos får vi följa Cassie, en sextonårig tjej som vet att ensam är starkast, och hennes familjs och vänners öde mitt under den fjärde vågen.
Jag har sett fram emot den här boken ända sen jag såg den första booktrailern för denna (för övrigt - genialiskt koncept!) och när jag fick låna den av Anna satte jag tänderna i den direkt! Jag gillade boken väldigt väldigt mycket, tills del två kommer och jag inte har en aning om vad som händer, vem vi följer i historien. Jag ropade rakt ut "Vem tusan är det här? Vem är han? Vad heter han? Varför vet jag inte vem personen är??" och blev ganska upprörd över att en ny person kastades in i historien utan att den blev introducerad alls. Men så fortsatte jag läsa och insåg att denna överraskning speglade boken väldigt bra i och med att jag blev lika förvånad och upprörd över det hastiga karaktärsbytet som Cassie blev när utomjordingarna kom. (Okej, jag kanske överdriver lite, men jag gillar ordentliga introduktioner av nya karaktärer.)
Den femte vågen är del ett i en trilogi, och snart kommer andra delen ut, Det oändliga havet. Del ett går att läsa fristående om en vill, om en inte bryr sig om upplösningar och liknande, eftersom den avslutas på ett bra sätt. Dock så har jag lite abstinens över att släppa Cassie, så del två får gärna komma hem till mig nu tack! Jag gillar också själva idén, att utomjordingar skulle använda Jorden för sin egen ras och utplåna mänskligheten.
Kort sagt, en bra historia i en bra miljö som är sjukt spännande! Trots att boken är nästan 500 sidor lång kändes det verkligen inte som det!
fredag 17 oktober 2014
Bokbloggsjerka 17-20 oktober
Veckans bokbloggsjerka har frågan "Vilken bok bör man inte veta någonting alls om innan man själv läser den?" Annika som har jerkan svarade Patient 67, ett val jag måste hålla med om! Det är väldigt svårt för mig att välja just en bok som en inte ska veta något om eftersom jag har en förmåga att läsa alla baksidetexter jag kommer över om en bok innan jag väljer att läsa den.
Däremot, om det är en bok i en serie eller liknande, så vill jag inte veta något om boken i förhand! Om jag väljer att påbörja bok två i en serie är det redan ett gott betyg, och att förstöra läsupplevelsen genom att läsa vad boken ska handla om är inte något jag brukar göra. Ett exempel på sådana tillfällen är när jag kastade mig över sista boken i Hunger Games-trilogin i samma stund som jag avslutade den andra (satt på ett tåg med dålig mottagning och försökte ladda ner boken till min Kindle-app..värsta tillfället att ha seg uppkoppling på någonsin).
Däremot, om det är en bok i en serie eller liknande, så vill jag inte veta något om boken i förhand! Om jag väljer att påbörja bok två i en serie är det redan ett gott betyg, och att förstöra läsupplevelsen genom att läsa vad boken ska handla om är inte något jag brukar göra. Ett exempel på sådana tillfällen är när jag kastade mig över sista boken i Hunger Games-trilogin i samma stund som jag avslutade den andra (satt på ett tåg med dålig mottagning och försökte ladda ner boken till min Kindle-app..värsta tillfället att ha seg uppkoppling på någonsin).
torsdag 16 oktober 2014
Creepypasta: spökhistorier från internet - Jack Werner
För kanske ett år sedan så satt jag framför min dator och läste en historia publicerad på en hemsida med svart bakgrund och vit text. Texten handlade om ett gäng soldater som var med i ett experiment för att se om en gas kunde få folk att sova mindre. När texten blev mer och mer beskrivande och målande började jag allvarligt fundera på om detta faktiskt hänt på riktigt. Nej, det var såklart en creepypasta jag läste, en spökhistoria. Jag sökte mer och mer på creepypasta och läste historier, den ena mer läskig än den andra. Jack Werner har skrivit om just sådana här spökhistorier som skapats på internet.
Boken är uppdelad i olika kapitel som behandlar olika delar av creepypasta. Första delen handlar om Slenderman och därmed andra olika historier som behandlar Slender-fenomenet. Det här kapitlet var det läskigaste av alla kapitel! Mvh lättskrämd.
Del två handlar om spel, framför allt Herobrine från Minecraft. Även detta kapitel skrämde slag på mig till och från eftersom jag gärna spelar just Minecraft.
Därefter är kapitlen uppdelade i TV, internet över huvud taget, getmän (hamnskiftare) och monster, UVB-76 och verkligheten (spökhistorier om övergivna hus osv.), midnattsleken och ritualer, smile.jpg (googla om du vågar) och bilder samt avslutningsvis läsaren och författaren. Det sista kapitlet innehöll en historia som gjorde mig ordentligt "mind-fucked" (ursäkta språket men jag hoppas ni förstår vad jag menar).
Kapitlen börjar ofta med en läskig historia, och därefter följer en förklaring till hur denna historia skapats, var den kommer ifrån och varför den fått så stor uppmärksamhet. Historierna blir tyvärr inte mindre läskiga för att de blir förklarade (har väldigt bra fantasi och en mörk skugga är alltid Slenderman i mina ögon) men det är väldigt roligt att läsa om! Texterna är väldigt informativa och välformulerade, och det är en imponerande första bok från en debuterande författare! Werner har sin bakgrund i faktagranskning, något som märks väl i den här boken.
Kort sagt så är detta en välskriven faktabok, som inte känns som en faktabok, som är lite läskig på rätt ställen och mycket läsvärd om en någonsin funderat på att läsa en creepypasta.
Boken är uppdelad i olika kapitel som behandlar olika delar av creepypasta. Första delen handlar om Slenderman och därmed andra olika historier som behandlar Slender-fenomenet. Det här kapitlet var det läskigaste av alla kapitel! Mvh lättskrämd.
Del två handlar om spel, framför allt Herobrine från Minecraft. Även detta kapitel skrämde slag på mig till och från eftersom jag gärna spelar just Minecraft.
Därefter är kapitlen uppdelade i TV, internet över huvud taget, getmän (hamnskiftare) och monster, UVB-76 och verkligheten (spökhistorier om övergivna hus osv.), midnattsleken och ritualer, smile.jpg (googla om du vågar) och bilder samt avslutningsvis läsaren och författaren. Det sista kapitlet innehöll en historia som gjorde mig ordentligt "mind-fucked" (ursäkta språket men jag hoppas ni förstår vad jag menar).
Kapitlen börjar ofta med en läskig historia, och därefter följer en förklaring till hur denna historia skapats, var den kommer ifrån och varför den fått så stor uppmärksamhet. Historierna blir tyvärr inte mindre läskiga för att de blir förklarade (har väldigt bra fantasi och en mörk skugga är alltid Slenderman i mina ögon) men det är väldigt roligt att läsa om! Texterna är väldigt informativa och välformulerade, och det är en imponerande första bok från en debuterande författare! Werner har sin bakgrund i faktagranskning, något som märks väl i den här boken.
Kort sagt så är detta en välskriven faktabok, som inte känns som en faktabok, som är lite läskig på rätt ställen och mycket läsvärd om en någonsin funderat på att läsa en creepypasta.
onsdag 15 oktober 2014
The Taylor Swift Book Tag
Den här taggen har cirkulerat lite på youtube och kanske mest engelskspråkiga bokbloggar, men jag tänkte ta den till Sverige! Vi kör igång på en gång!
- We are never, ever getting back together (pick a book or series that you were pretty sure you were in love with, but then wanted to break up with)
Eragonserien. Jag läste första, älskade boken och påbörjade den andra lite väl sent. Allt intresse hade svalnat, framför allt eftersom jag visste att det skulle komma fler böcker, och jag bara sett två på bokmarknaden. Jag kom väl en tredjedel igenom Den äldste men det var något som gjorde att vi inte klickade. Så kan det vara! - Red (pick a book with a RED cover)
- The Best Day (pick a book that makes you feel nostalgic)
Harry Potter. Jag fick första boken som liten (som alla andra) efter ett par års tjatande ("Nej du är för ung för att läsa såna böcker") och läste de resterande böckerna tillsammans med mina klasskompisar (rasterna spenderades med att läsa senaste, tunga boken som vi alla hade i väskan och sen diskutera böckerna tills nästa kom ut). När jag skrev min uppsats om HP blev jag rätt nostalgisk igen. - Love Story (pick a book with forbidden love)
Twilight? Jag har faktiskt läst hela serien, och jag måste hålla med om att det är så förbjuden kärlek som det kan bli nästan. - I Knew You Were Trouble (pick a book with a bad character you couldn’t help but love)
Day i Legend. Han ska vara den här dåliga killen som är dålig för June, men ändå så känner hon sig dragen till honom och jag älskar det. Hans fina personlighet (att han vill ta hand om Tess jämt och ständigt) skadar ju inte heller. - Innocent (pick a book that someone ruined the ending for)
Legend, hehe. Jag opponerade ju på min kurskompis C-uppsats om just Legendtrilogin, så det föll sig ganska naturligt att slutet på första boken blev avslöjat. Det gjorde inte så mycket i och för sig, eftersom det går att räkna ut slutet om en vet om att det finns två böcker till. - Everything Has Changed (pick a character from a book who goes through extensive character development)
Kim i Onanisterna. Han kanske inte förändras helt och hållet, men han kommer i alla fall på andra tankar gällande vissa saker. - You Belong With Me (pick your most anticipated book release)
Britt-Marie var här. Visste att jag skulle älska den här boken! (Eller, det visste jag ju inte, men jag hoppades, innerligt.) - Forever and Always (pick your favorite book couple)
Vanessa och Linnéa i Engelsforstrilogin. De är så bra! Jag blev nästan kär i deras relation själv, och blev lite irriterad över att inte kunna få min sambo att känna vad jag kände, så som de kan. - Come Back, Be Here (pick the book you would least like to lend out, for fear of missing it too much)
Ehm..jag brukar ju inte låna ut böcker. Av en enda anledning - jag lånade ut Kafka på stranden och fick aldrig tillbaka den, och den saknar jag verkligen! Jag kanske inte skulle orka läsa om den inom fem år, men det hade varit trevligt att ha kvar den hemma. - Teardrops On My Guitar (pick a book that made you cry a lot)
Alla böcker av Fredrik Backman. Och fjärde, sjätte och sjunde boken av Harry Potter. Gråter annars väldigt sällan till böcker. - Shake It Off (pick a book that you love so much, you just shake off the haters)
Det får bli Kafka på stranden här med. Jag vet att det finns personer som inte gillar Murakami (eh va?) och som ofta hackar ner på hans böcker som hamnar mellan verklighet/magi-världen som Murakami ofta rör sig i. Men jag älskar det! - Stay Stay Stay (pick a book that you wanted to go on forever)
Det handlar om dig. Språket och historien och allting var så fint. Kanske så är det fina med den här boken att den egentligen bara är så lång som den är, men det skulle inte göra något om boken var längre. Typ hur lång som helst. - All To Well (pick a book-series that you wish was longer)
Harry Potter-serien! Jag kunde ha läst om deras "tråkiga" jobb, om deras blöjbyten av sina ungar och allt annat däremellan, men det är för tusan Harry Potter.
Jag taggar alla som vill göra detta!
tisdag 14 oktober 2014
Top Ten Tuesday!
Denna vecka handlar Top Ten Tuesday om "Ten Places Books Have Made Me Want To Visit (whether fictional or real)". Vi börjar på en gång!
- Alla ställen i alla Harry Potter-böcker! Slottet, Diagongränd, Kråkboet, Hogsmeade, Hagrids stuga osv osv.
- London, på grund av alla platser i Harry Potter-böckerna (obsessed much?).
- Kina (och alla andra ställen i Endgame (läser just nu för övrigt)).
- Borg (från Britt-Marie var här). Jag vet att stället inte finns, men hade varit roligt att se grusplanen och allt.
- Alla platser från Det blåser på månen. Det var den första ordentliga romanen som jag läste, och trots att jag inte minns så mycket av platserna så minns jag något om något zoo och liknande. (Jisses jag måste verkligen läsa om den boken)
- Även alla platser från Lemony Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv. Framför allt Dr. Montgomorys hus! Kanske inte havet med iglarna..
- Panem. Eller ja, helst The Capitol. Fast alla ska vara snälla och glada och Hungerspelen ska inte existera.
Kommer verkligen inte på några fler platser, har tydligen extremt dåligt minne kring vilka böcker jag läst och var de utspelar sig. Nåväl, detta får ni nöja er med! Har ni några tillägg?
måndag 13 oktober 2014
Om detta talar man endast med kaniner - Anna Höglund
Huvudpersonen i Om detta talar man endast med kaniner ångrade sig nästan genast när hen föddes för 13 år sedan. Hen har alltid vetat att hen inte passar in, att hen varit bättre på att lyssna än att prata.
Jag lyssnade på ett samtal med Anna Höglund på Bokmässan, där hon berättade att någon hade pratat om huvudpersonen som någon med Aspergers. Höglund förstod inte vad som menades, hon hade ju bara skrivit en historia till en vän som var lite som en kanin. Och det kanske bästa med den här boken är att jag tror att alla kan känna igen sig i kaninen i historien. Oavsett om en är introvert, extrovert, deprimerad eller bara lite melankolisk, kanske med Aspergers eller Borderline. Nu kanske jag tar mig lite för mycket friheter i berättandet om den här boken och hur kaninen egentligen mår, men det viktiga är att jag tror att de flesta kan känna igen sig i historien. Och den är fin, väldigt fin. Bilderna är också fina och bidrar till ett möte mellan text och bild som gör sig väldigt bra.
Jag lyssnade på ett samtal med Anna Höglund på Bokmässan, där hon berättade att någon hade pratat om huvudpersonen som någon med Aspergers. Höglund förstod inte vad som menades, hon hade ju bara skrivit en historia till en vän som var lite som en kanin. Och det kanske bästa med den här boken är att jag tror att alla kan känna igen sig i kaninen i historien. Oavsett om en är introvert, extrovert, deprimerad eller bara lite melankolisk, kanske med Aspergers eller Borderline. Nu kanske jag tar mig lite för mycket friheter i berättandet om den här boken och hur kaninen egentligen mår, men det viktiga är att jag tror att de flesta kan känna igen sig i historien. Och den är fin, väldigt fin. Bilderna är också fina och bidrar till ett möte mellan text och bild som gör sig väldigt bra.
fredag 10 oktober 2014
Bokbloggsjerka!
Veckans jerka lyder som följer: "Vilken är den mest komplexa fiktiva karaktären (på tv/bio eller i en bok) som du har träffat på?" och för någon som läste ut Den femte vågen igår kväll (så bra!) så har jag typ alla de karaktärerna i huvudet. Evan kanske allra mest, pga vissa anledningar. Jag vet inte hur mycket jag bör skriva ut här med tanke på spoiler-risken osv, men gällande Evan så var det en karaktär jag inte litade på först. Boken är uppbyggd på ett smart sätt viket gör att misstankarna får fäste, sen försvinner, och sen får fäste igen, vilket är skickligt gjort av Yancey. Evan är en karaktär som jag hatar att älska, just på grund av sin bakgrund, sina handlingar och vad han faktiskt gör i boken. Jag älskar också att hata honom, men av helt andra anledningar.
Ni som läst Den femte vågen, håller ni med mig? Vore kul att höra era tankar!
Ni som läst Den femte vågen, håller ni med mig? Vore kul att höra era tankar!
torsdag 9 oktober 2014
Om det var krig i Norden - Janne Teller
Det går inte att gå över Sergels torg utan att riskera att bli skjuten, när bomberna faller är du rädd för att de ska träffa dig, din skola eller ditt hus. När ni till slut flyr till Egypten tar det lång tid innan ni faktiskt kommer in i samhället, och trots att ni kan åka tillbaka till Sverige så vågar ni inte.
Det är verkligheten i boken Om det var krig i Norden. Kriget utspelar sig i Sverige och historien skrivs ur ett perspektiv som gör att det känns som att det är du själv som upplever allt detta.
När det skrivs om krig i främmande länder är det för det mesta svårt att förstå och sätta sig in i vad som egentligen händer dem människor som lever mitt i kriget. Med den här boken kan du sätta dig in i det, och det är hemskt. Det är fruktansvärt att försöka tänka sig att vi, som lever i ett så pass bra land som Sverige är, skulle kunna hamna mitt i ett krig där vi är rädda för att röra oss utanför dörren på grund av alla krypskyttar. Ändå så finns det personer som lever i det kaoset varje dag.
Det är extremt svårt att läsa den här boken utan att må lite illa, samtidigt som jag fascineras över hur smart den är skriven. Med sina få sidor och ett utseende som liknar ett pass blir även boken en symbol för resan, flykten. Personer i dagens samhälle är duktiga på att blunda för andras verklighet, och kanske är det därför den här boken slår så hårt. Även denna artikel får mig att faktiskt förstå, och inte bara veta, att vissa delar av vår värld är rent ut sagt "fucked up".
Har du några timmar över, läs denna bok!
Det är verkligheten i boken Om det var krig i Norden. Kriget utspelar sig i Sverige och historien skrivs ur ett perspektiv som gör att det känns som att det är du själv som upplever allt detta.
När det skrivs om krig i främmande länder är det för det mesta svårt att förstå och sätta sig in i vad som egentligen händer dem människor som lever mitt i kriget. Med den här boken kan du sätta dig in i det, och det är hemskt. Det är fruktansvärt att försöka tänka sig att vi, som lever i ett så pass bra land som Sverige är, skulle kunna hamna mitt i ett krig där vi är rädda för att röra oss utanför dörren på grund av alla krypskyttar. Ändå så finns det personer som lever i det kaoset varje dag.
Det är extremt svårt att läsa den här boken utan att må lite illa, samtidigt som jag fascineras över hur smart den är skriven. Med sina få sidor och ett utseende som liknar ett pass blir även boken en symbol för resan, flykten. Personer i dagens samhälle är duktiga på att blunda för andras verklighet, och kanske är det därför den här boken slår så hårt. Även denna artikel får mig att faktiskt förstå, och inte bara veta, att vissa delar av vår värld är rent ut sagt "fucked up".
Har du några timmar över, läs denna bok!
onsdag 8 oktober 2014
Bokköp från Bokmässan 2014
Här är min bokhög som jag fick med mig hem från mässan! 15 böcker blev det till slut, varav två av de inte är typiska böcker som en läser, utan en receptbok och en bok i hushållning. Vi börjar uppifrån!
Om det var krig i Norden - Janne Teller. Denna är liten, ser ut som ett pass och är ganska kort. Näst finaste jag köpte på mässan!
Hanteringen av odöda - John Ajvide Lindqvist. Jag har tidigare bara läst Låt den rätte komma in av Ajvide, men alla säger att detta är hans bästa bok hittills. Jag hoppas verkligen att jag ska tycka om den!
Världens viktigaste kyss - David Levithan. Ända sedan jag läste Will Grayson, Will Grayson har jag velat läsa något mer av Levithan.
Här ligger jag och blöder - Jenny Jägerfeld. Denna har legat på min "Måste!"-lista ganska länge nu (har en som heter "Om tid finns" också, som är väldigt mycket längre).
Colorless Tsukuru Tazaki and His Years of Pilgrimage - Haruki Murakami. Älskar ju de flesta andra av hans böcker, och denna utgåva var så himla snygg! Ska visa när jag läst den (har inte ens öppnat plasten än).
Dash och Lilys utmaningsbok - Rachel Cohn & David Levithan. Har hört så mycket bra om denna! Plus att den utspelar sig i en bokaffär, alltså drömmen.
The Girl with All the Gifts - M. R. Carey. Fick denna rekommenderad i montern (av en kille som sa "Ull? Nej den ska du inte läsa, ta denna istället!") och är så sugen på att läsa den nununu.
The Rosie Project - Graeme Simsion. Jag hittade denna när jag letade efter Love, Rosie i bokform (det är en film som kommer ut snart) och föll för handlingen.
Creepypasta - Jack Werner. Jag har alltid älskat skräckfilmer. För något år sen hittade jag fenomenet Creepypasta och föll för konceptet på en gång! Men jisses vad rädd jag blev. Werner har sammanställt olika former av Creepypasta i den här boken och avdramatiserat hela konceptet. Fast inte så pass mycket att det inte fortfarande är läskigt. Fick den dessutom signerad!
Britt-Marie var här- Fredrik Backman. Älskade ju Backmans andra böcker, och när jag dessutom fick min bok signerad var det ett måste att få med sig från mässan! (Recension finns här på bloggen!)
Meningen med hela skiten - Nina Åkestam. När jag gick och sjukskrev mig för att ha blivit för stressad på jobbet insåg jag att jag kanske skulle behöva läsa lite om det. Åkestam har skrivit en bok om sin utmattning och jag tror det gör alla lite gott att läsa den.
Rätt ur jorden - handbok i självhushållning - Bella Linde och Lena Granefelt. Det bor en liten husmor i mig som drömmer om en stor trädgård med en potatis- och morotsodling. Denna är en jättefin handbok med många bra tips!
Himmelstrand - John Ajvide Lindqvist. Ajvides nyaste! Jag föll lite för grupptrycket här och köpte den eftersom det var så många som sa att den var bra. It better!
Om detta talar man endast med kaniner - Anna Höglund. Jag har velat läsa den här länge, och det är en bok som en måste ha hemma, så en kan bläddra i den lite då och då. Fick den dessutom signerad!
Mera Vego - Sara Ask och Lisa Bjärbo. Bästa inköpet på hela mässan tror jag! En kokbok med en massa vegetariska rätter, där många även går att göra veganska! Den är uppdelad i delar som "Kaos, vardag och helgmiddagar". Perfekt för en person som vill börja äta mer vegetariskt men inte kan fler recept än typ ett.
Det var det! Jag har redan läst fyra av böckerna i högen, så har nio kvar!
Hanteringen av odöda - John Ajvide Lindqvist. Jag har tidigare bara läst Låt den rätte komma in av Ajvide, men alla säger att detta är hans bästa bok hittills. Jag hoppas verkligen att jag ska tycka om den!
Världens viktigaste kyss - David Levithan. Ända sedan jag läste Will Grayson, Will Grayson har jag velat läsa något mer av Levithan.
Här ligger jag och blöder - Jenny Jägerfeld. Denna har legat på min "Måste!"-lista ganska länge nu (har en som heter "Om tid finns" också, som är väldigt mycket längre).
Colorless Tsukuru Tazaki and His Years of Pilgrimage - Haruki Murakami. Älskar ju de flesta andra av hans böcker, och denna utgåva var så himla snygg! Ska visa när jag läst den (har inte ens öppnat plasten än).
Dash och Lilys utmaningsbok - Rachel Cohn & David Levithan. Har hört så mycket bra om denna! Plus att den utspelar sig i en bokaffär, alltså drömmen.
The Girl with All the Gifts - M. R. Carey. Fick denna rekommenderad i montern (av en kille som sa "Ull? Nej den ska du inte läsa, ta denna istället!") och är så sugen på att läsa den nununu.
The Rosie Project - Graeme Simsion. Jag hittade denna när jag letade efter Love, Rosie i bokform (det är en film som kommer ut snart) och föll för handlingen.
Creepypasta - Jack Werner. Jag har alltid älskat skräckfilmer. För något år sen hittade jag fenomenet Creepypasta och föll för konceptet på en gång! Men jisses vad rädd jag blev. Werner har sammanställt olika former av Creepypasta i den här boken och avdramatiserat hela konceptet. Fast inte så pass mycket att det inte fortfarande är läskigt. Fick den dessutom signerad!
Britt-Marie var här- Fredrik Backman. Älskade ju Backmans andra böcker, och när jag dessutom fick min bok signerad var det ett måste att få med sig från mässan! (Recension finns här på bloggen!)
Meningen med hela skiten - Nina Åkestam. När jag gick och sjukskrev mig för att ha blivit för stressad på jobbet insåg jag att jag kanske skulle behöva läsa lite om det. Åkestam har skrivit en bok om sin utmattning och jag tror det gör alla lite gott att läsa den.
Rätt ur jorden - handbok i självhushållning - Bella Linde och Lena Granefelt. Det bor en liten husmor i mig som drömmer om en stor trädgård med en potatis- och morotsodling. Denna är en jättefin handbok med många bra tips!
Himmelstrand - John Ajvide Lindqvist. Ajvides nyaste! Jag föll lite för grupptrycket här och köpte den eftersom det var så många som sa att den var bra. It better!
Om detta talar man endast med kaniner - Anna Höglund. Jag har velat läsa den här länge, och det är en bok som en måste ha hemma, så en kan bläddra i den lite då och då. Fick den dessutom signerad!
Mera Vego - Sara Ask och Lisa Bjärbo. Bästa inköpet på hela mässan tror jag! En kokbok med en massa vegetariska rätter, där många även går att göra veganska! Den är uppdelad i delar som "Kaos, vardag och helgmiddagar". Perfekt för en person som vill börja äta mer vegetariskt men inte kan fler recept än typ ett.
Det var det! Jag har redan läst fyra av böckerna i högen, så har nio kvar!
tisdag 7 oktober 2014
Bokmässan 2014
Jag tänkte att det var dags att skriva lite om Bok och biblioteksmässan som var 25-28:e september. Jag var dock bara där under branschdagarna som var 25:e & 26:e.
Jag och Anna tog hennes bil ner till Göteborg. Med oss i bilen hade vi två tjejer från min klass och en tjej från Facebooks skjutsgrupp som kom med i sista sekund. Vi var framme vid 19 på kvällen och jag skulle alltså försöka navigera i ett mörkt, regnigt Göteborg med tre gånger så stora korsningar som Stockholm. Jisses vad de där spårvagnarna ställde till det för mig den där första kvällen. Höll på att bli påkörd flera gånger, hehe...
Första dagen kom vi in på mässan till ca halv tio, där jag faktiskt lyckades möta upp ett par kurskompisar (trodde att det skulle vara så mycket folk att jag inte skulle se någon jag kände. Snarare tvärtom!). Jag hade då ett späckat, färgkodat schema med tider och monternummer nerklottrade för att kunna se en massa olika samtal, träffa författare och liknande. Det sprack ju ganska snabbt. Det hela började med att vi besökte "The English Bookshop" (ett ställe dit jag skulle återvända och köpa tre för två-böcker. Fick boktips av killen i montern, The girl with all the gifts. Troligtvis bästa baksidetexten jag någonsin läst). Därefter är det mesta ganska blurrigt, förutom två samtal som jag gick på (ett om digitala boksamtal där en bibliotekarie låtit en klass skriva om böcker på en blogg och sedan låtit eleverna kommentera på varandras inlägg. Detta för att dels låta blyga elever också göra sig hörda, dels för att lära eleverna om "netikett". Mycket bra initiativ! Det andra samtalet handlade om ifall vi verkligen kommer behöva bibliotek om alla böcker blir digitala. Ja, svarade personen som höll samtalet och jag bland annat). På kvällen var det sedan mingel, vår klass blev inbjudna till kulturrådets, men vi rörde oss ganska snabbt vidare till Ordfronts. Jag gav mina visitkort till allt och alla och efter ett par timmar rörde vi oss vidare mot en restaurang. Galagos fest på Pustervik var näst på schemat, och därefter Park (såklart). Jag lyckades även, kanske, skämma ut mig lagom mycket framför en viss författare och frågade om hen skulle med till Park. Hen visste inte vad det var men gick hem med orden "Vi ses imorgon". Det roligaste med Park var nog dels att min telefon autocorrectade Körberg till "Könberg"(japp, där var självaste Tommy Körberg) och dels en man som trodde att han var smart när han skulle sno lite öl från en obevakad tappkran.
Dag nummer två vaknade jag efter fem timmars sömn och de flesta på mässan kändes ganska sega och kanske lite bakfulla. Jag fick träffa författaren från dagen innan (som sovit hela en och en halv timme längre än jag), få min bok signerad, och svängde även förbi Fredrik Backmans monter (där kön var en halvtimme lång. Meter betyder ingenting när det kommer till en författare som tycker om att rita i böcker, utan att en bett honom). Vi gick därifrån ungefär samtidigt som det vanliga folket släpptes in (vid 14 öppnades dörrarna för allmänheten) och spenderade den första timmen i lägenheten med att bara läsa, sova och kolla på serie.
Dag nummer tre spenderades på stan, med en kaffe-fika och därefter ett samtal på stadsbiblioteket där Mats Strandberg och Maria Sveland pratade om Stephen King, en författare som tidigare inte ansågs skriva "god litteratur". Tur att saker och ting ändras då!
Vi åkte hem från Göteborg vid 17 och jag kom hem lagom till sängdags. Visserligen var jag så trött att jag hade kunnat sova när som helst.
Bokmässan är något jag definitivt kommer åka tillbaka till! Imorgon får ni se alla böcker jag köpte också.
Jag och Anna tog hennes bil ner till Göteborg. Med oss i bilen hade vi två tjejer från min klass och en tjej från Facebooks skjutsgrupp som kom med i sista sekund. Vi var framme vid 19 på kvällen och jag skulle alltså försöka navigera i ett mörkt, regnigt Göteborg med tre gånger så stora korsningar som Stockholm. Jisses vad de där spårvagnarna ställde till det för mig den där första kvällen. Höll på att bli påkörd flera gånger, hehe...
Första dagen kom vi in på mässan till ca halv tio, där jag faktiskt lyckades möta upp ett par kurskompisar (trodde att det skulle vara så mycket folk att jag inte skulle se någon jag kände. Snarare tvärtom!). Jag hade då ett späckat, färgkodat schema med tider och monternummer nerklottrade för att kunna se en massa olika samtal, träffa författare och liknande. Det sprack ju ganska snabbt. Det hela började med att vi besökte "The English Bookshop" (ett ställe dit jag skulle återvända och köpa tre för två-böcker. Fick boktips av killen i montern, The girl with all the gifts. Troligtvis bästa baksidetexten jag någonsin läst). Därefter är det mesta ganska blurrigt, förutom två samtal som jag gick på (ett om digitala boksamtal där en bibliotekarie låtit en klass skriva om böcker på en blogg och sedan låtit eleverna kommentera på varandras inlägg. Detta för att dels låta blyga elever också göra sig hörda, dels för att lära eleverna om "netikett". Mycket bra initiativ! Det andra samtalet handlade om ifall vi verkligen kommer behöva bibliotek om alla böcker blir digitala. Ja, svarade personen som höll samtalet och jag bland annat). På kvällen var det sedan mingel, vår klass blev inbjudna till kulturrådets, men vi rörde oss ganska snabbt vidare till Ordfronts. Jag gav mina visitkort till allt och alla och efter ett par timmar rörde vi oss vidare mot en restaurang. Galagos fest på Pustervik var näst på schemat, och därefter Park (såklart). Jag lyckades även, kanske, skämma ut mig lagom mycket framför en viss författare och frågade om hen skulle med till Park. Hen visste inte vad det var men gick hem med orden "Vi ses imorgon". Det roligaste med Park var nog dels att min telefon autocorrectade Körberg till "Könberg"(japp, där var självaste Tommy Körberg) och dels en man som trodde att han var smart när han skulle sno lite öl från en obevakad tappkran.
Dag nummer två vaknade jag efter fem timmars sömn och de flesta på mässan kändes ganska sega och kanske lite bakfulla. Jag fick träffa författaren från dagen innan (som sovit hela en och en halv timme längre än jag), få min bok signerad, och svängde även förbi Fredrik Backmans monter (där kön var en halvtimme lång. Meter betyder ingenting när det kommer till en författare som tycker om att rita i böcker, utan att en bett honom). Vi gick därifrån ungefär samtidigt som det vanliga folket släpptes in (vid 14 öppnades dörrarna för allmänheten) och spenderade den första timmen i lägenheten med att bara läsa, sova och kolla på serie.
Dag nummer tre spenderades på stan, med en kaffe-fika och därefter ett samtal på stadsbiblioteket där Mats Strandberg och Maria Sveland pratade om Stephen King, en författare som tidigare inte ansågs skriva "god litteratur". Tur att saker och ting ändras då!
Vi åkte hem från Göteborg vid 17 och jag kom hem lagom till sängdags. Visserligen var jag så trött att jag hade kunnat sova när som helst.
Bokmässan är något jag definitivt kommer åka tillbaka till! Imorgon får ni se alla böcker jag köpte också.
måndag 6 oktober 2014
Vill ha dig så illa - Gunnar Ardelius
Gymnasiet är avslutat, studenten är tagen och sommaren håller sitt hårda grepp om Stockholm. Mitt i detta finns kompisgänget som alltid hängde i skolan men som nu inte riktigt förstår varför - de är ju totalt olika? Samtidigt är Channa, gruppens inte utnämnda, men nästan, ledare försvunnen. Ingen vet var hon är. Förutom Jeppe. Dessutom skaver en hemlighet i honom, i gruppen, en hemlighet som ingen vill prata om men som alla kanske vet om.
På Rabén och Sjögrens bokfrukost för ett par veckor sedan så hälsade en väldigt lång man på mig när jag stod och försökte välja vilken macka som såg godast ut, vilken som hade rätt antal frön på toppen. Jag tittade upp, svarade hej med ett försynt leende och tog mackan jag hade valt ut. Jag lade inte särskilt stor vikt vid mannen som hälsat på mig, inte förrän jag såg att han satt vid det berömda författarbordet (och därmed ungefär en och en halv meter ifrån mig). Det visade sig vara Gunnar Ardelius och jag skämdes lite över att jag dels inte kände igen honom och dels inte hade läst någon av hans böcker tidigare. Jag som blivande förlagsmedarbetare borde kanske rimligtvis hålla koll på vem som är ordförande i Författarförbundet, men icke. Jag bad om att få med mig hans bok hem, och påbörjade den direkt efter att Onanisterna var utläst.
Det var en helt annan läsupplevelse än den förra boken. Ardelius skriver på ett sådant sätt att jag vill läsa långsamt med flit, jag vill se och ta in varje ord, känna de tryckta bokstäverna på sidorna mot mina fingertoppar. Det är så synd att jag inte vant mig vid att läsa med små markeringslappar än, fast kanske lika bra, då den här boken i så fall hade varit full av dem. Språket är så vackert, genomarbetat så att varje känsla sitter i kroppen och trots att jag bara känner igen mig i två av karaktärerna i boken så känner jag dem alla, vet precis hur de tänker.
Mitt nästa projekt, efter att alla mina nya böcker är utlästa, är att läsa om Ardelius nyaste bok (med markeringslappar), samt hans tidigare. Jag kan gärna få läsa hans handlingslistor om de är lika bra som hans bok, eller möjligtvis den fantastiska mejlkorrespondens han hade med Sandra Beijer (läs den här).
Det känns som om jag i varje recension skriver något i stil med "läs denna, denna är bra!" men jag kan inte med tillräckligt många ord förklara varför den här boken måste läsas och älskas av alla. Så är det bara.
På Rabén och Sjögrens bokfrukost för ett par veckor sedan så hälsade en väldigt lång man på mig när jag stod och försökte välja vilken macka som såg godast ut, vilken som hade rätt antal frön på toppen. Jag tittade upp, svarade hej med ett försynt leende och tog mackan jag hade valt ut. Jag lade inte särskilt stor vikt vid mannen som hälsat på mig, inte förrän jag såg att han satt vid det berömda författarbordet (och därmed ungefär en och en halv meter ifrån mig). Det visade sig vara Gunnar Ardelius och jag skämdes lite över att jag dels inte kände igen honom och dels inte hade läst någon av hans böcker tidigare. Jag som blivande förlagsmedarbetare borde kanske rimligtvis hålla koll på vem som är ordförande i Författarförbundet, men icke. Jag bad om att få med mig hans bok hem, och påbörjade den direkt efter att Onanisterna var utläst.
Det var en helt annan läsupplevelse än den förra boken. Ardelius skriver på ett sådant sätt att jag vill läsa långsamt med flit, jag vill se och ta in varje ord, känna de tryckta bokstäverna på sidorna mot mina fingertoppar. Det är så synd att jag inte vant mig vid att läsa med små markeringslappar än, fast kanske lika bra, då den här boken i så fall hade varit full av dem. Språket är så vackert, genomarbetat så att varje känsla sitter i kroppen och trots att jag bara känner igen mig i två av karaktärerna i boken så känner jag dem alla, vet precis hur de tänker.
Mitt nästa projekt, efter att alla mina nya böcker är utlästa, är att läsa om Ardelius nyaste bok (med markeringslappar), samt hans tidigare. Jag kan gärna få läsa hans handlingslistor om de är lika bra som hans bok, eller möjligtvis den fantastiska mejlkorrespondens han hade med Sandra Beijer (läs den här).
Det känns som om jag i varje recension skriver något i stil med "läs denna, denna är bra!" men jag kan inte med tillräckligt många ord förklara varför den här boken måste läsas och älskas av alla. Så är det bara.
fredag 3 oktober 2014
Bokbloggsjerka!
Veckans bokbloggsjerka handlar om ifall/hur en planerar vad en ska läsa.
Jag brukar försöka läsa de recensionsexemplar jag beställt i första hand, just för att kunna ha en recension färdig på datumet. Dock så finns det vissa problem med det - när en annan (oftast nyinhandlad) bok blir alldeles för intressant för att inte kasta sig över på en gång är en vanlig orsak till att inte läsa recexet. Om jag istället inte har något recex och till exempel håller på med en serie, då brukar jag försöka läsa nästa bok i serien, för att få en sammanhållning.
Om jag däremot inte har några böcker som måste läsas så brukar jag ta den som jag längtat extra mycket till när den stått i bokhyllan och sett fin ut. Oftast kommer jag på under läsningen av de tidigare böckerna vilken jag vill läsa härnäst, så det brukar inte vara något problem att bestämma sig.
Men kort sagt, måste-böckerna först, därefter nästa bok i serien, därefter precis vad jag känner för. Det ska även tilläggas att jag för det mesta försöker avsluta böcker jag håller på med, men just nu har jag tyvärr tre böcker som jag påbörjat (varav en jag kommit halvvägs i) och de måste jag avsluta så fort som möjligt för att inte bli galen på mig själv.
Jag brukar försöka läsa de recensionsexemplar jag beställt i första hand, just för att kunna ha en recension färdig på datumet. Dock så finns det vissa problem med det - när en annan (oftast nyinhandlad) bok blir alldeles för intressant för att inte kasta sig över på en gång är en vanlig orsak till att inte läsa recexet. Om jag istället inte har något recex och till exempel håller på med en serie, då brukar jag försöka läsa nästa bok i serien, för att få en sammanhållning.
Om jag däremot inte har några böcker som måste läsas så brukar jag ta den som jag längtat extra mycket till när den stått i bokhyllan och sett fin ut. Oftast kommer jag på under läsningen av de tidigare böckerna vilken jag vill läsa härnäst, så det brukar inte vara något problem att bestämma sig.
Men kort sagt, måste-böckerna först, därefter nästa bok i serien, därefter precis vad jag känner för. Det ska även tilläggas att jag för det mesta försöker avsluta böcker jag håller på med, men just nu har jag tyvärr tre böcker som jag påbörjat (varav en jag kommit halvvägs i) och de måste jag avsluta så fort som möjligt för att inte bli galen på mig själv.
*Reklam* Meebox *Reklam*
Har du alltid drömt om att ha en egen hemsida? Kanske bloggar du och vill slippa det irriterande *insertnameofblogportalhere*.se? Har du råd att undvara 12 kronor per månad?
För ett par veckor sedan, när Anna och jag pratade om Bokmässan som jag skulle till klassen med, sa hon "du borde ta med dig CV och personligt brev för att dela ut nu när du söker praktikplats." Vilken bra idé tänkte jag, och började slipa på mina worddokument för att sedan..skriva ut en massa papper och vara inte så miljövänlig som jag vill vara..? Nej, idén om att istället skapa en hemsida med mitt CV och ett relativt personligt brev med information om mig började sakta ta form, och det tog inte lång tid innan det blev verklighet. Jag beställde visitkort med mina uppgifter, och hemsidans adress, på och delade ut de på Bokmäsan.
Men till hemsidan! Den registrerade jag via Meebox, ett ursprungligen danskt webhostingföretag som nyligen lanserats i Sverige (klicka på Meebox för att komma till deras hemsida). Jag valde själv tjänsten Webhotell 1, där jag har plats för två (!) domäner och en 10 GB hårddisk (en vet aldrig när en vill skapa en hemsida med mängder av bilder eller filmer på), men det finns fler olika alternativ såklart! När det gällde det rent tekniska som att faktiskt bygga hemsidan så är jag verkligen sämst på kod. Men det gjorde inget, för Meebox har en egen builder som jag byggde min sida i. Det var bascially bara att dra, skriva lite och spara så var hemsidan klar. Här nedan syns en del av resultatet (du är också välkommen att besöka sidan om du vill på http://alexandraoberg.se/). Det finns även möjlighet att flytta över sin blogg till den nya hemsidan och sedan skriva via Wordpress. How awesome is that?!
Så in och kika, fråga mig om ni vill veta något från någon som faktiskt använt verktyget och lycka till med era fantastiska, blivande hemsidor!
För ett par veckor sedan, när Anna och jag pratade om Bokmässan som jag skulle till klassen med, sa hon "du borde ta med dig CV och personligt brev för att dela ut nu när du söker praktikplats." Vilken bra idé tänkte jag, och började slipa på mina worddokument för att sedan..skriva ut en massa papper och vara inte så miljövänlig som jag vill vara..? Nej, idén om att istället skapa en hemsida med mitt CV och ett relativt personligt brev med information om mig började sakta ta form, och det tog inte lång tid innan det blev verklighet. Jag beställde visitkort med mina uppgifter, och hemsidans adress, på och delade ut de på Bokmäsan.
Men till hemsidan! Den registrerade jag via Meebox, ett ursprungligen danskt webhostingföretag som nyligen lanserats i Sverige (klicka på Meebox för att komma till deras hemsida). Jag valde själv tjänsten Webhotell 1, där jag har plats för två (!) domäner och en 10 GB hårddisk (en vet aldrig när en vill skapa en hemsida med mängder av bilder eller filmer på), men det finns fler olika alternativ såklart! När det gällde det rent tekniska som att faktiskt bygga hemsidan så är jag verkligen sämst på kod. Men det gjorde inget, för Meebox har en egen builder som jag byggde min sida i. Det var bascially bara att dra, skriva lite och spara så var hemsidan klar. Här nedan syns en del av resultatet (du är också välkommen att besöka sidan om du vill på http://alexandraoberg.se/). Det finns även möjlighet att flytta över sin blogg till den nya hemsidan och sedan skriva via Wordpress. How awesome is that?!
Så in och kika, fråga mig om ni vill veta något från någon som faktiskt använt verktyget och lycka till med era fantastiska, blivande hemsidor!
torsdag 2 oktober 2014
Britt-Marie var här - Fredrik Backman
"Man älskar fotbollen för att den är instinktiv. Om den kommer rullande på gatan så sparkar man på den. För att man älskar den av samma anledning som man förälskar sig. För man inte vet hur man låter bli."
Så står det på första sidan i Fredrik Backmans nya bok. Den handlar om Britt-Marie, den störiga tanten från Min mormor hälsar och säger förlåt som borstar bort osynliga smulor från allt och alla, förklarar att här får man minsann inte hänga upp lappar utan att först ha delat ut en lapp om att man tänker göra det, och rensar blått ludd från torktumlarfiltret och snällt visar upp för den som glömt det kvar där, inte alls passivt aggressivt.
Historien om Britt-Marie i Britt-Marie var här tar vid där historien om Britt-Marie i Min mormor... slutar. Hon går till Arbetsförmedlingen för att skaffa sig ett jobb. När hon till slut får det är det som fastighetsskötare av fritidsgården i det lilla samhället Borg (det snällaste man kan säga om Borg är att det ligger vid en väg. Det elakaste kanske är kanske att det finns fler nedlagda verksamheter än aktiva där). I Borg spelar barnen fotboll på grusplanen, som inte alls är någon parkering utan en fotbollsplan, och man äter pizza i pizzerian/affären/vårdcentralen/bilverkstan. Borg har en förkärlek för att smutsa ner, men det gör ingenting, för Britt-Marie har en förkärlek för att städa.
Jag var väldigt lyckligt lottad och fick träffa Fredrik Backman på Bokmässan i helgen. Kön till hans bord var riktigt lång och jag stod i den en halvtimme innan jag äntligen kom fram, hasplade ur mig "Alexandra" och Fredrik frågade "Med x?" varpå jag svarade "Som det stavas." Jag fick ett par bestick ritade i min bok, och en bild utskriven på riktigt fotopapper. Jag försökte också förklara för Fredrik vad hans böcker gör med mig, men mina så repeterade meningar blev "Dina är de första böckerna jag både gråter och skrattar till inom loppet av en minut." Han svarade "Ja men det är för att vi lagt kemikalier mellan sidorna." Då skrattade jag igen.
Till boken. Det här är nog den längsta bok Backman skrivit (och fått utgiven), men den tog kortast tid att läsa. Jag vände blad i hopp om att få veta vad jag redan anade, eftersom jag tror mig känna till hur böckerna är uppbyggda. Men jag blir förvånad, överraskad av allt som möjligen skulle kunna hända i ett så litet samhälle som Borg, med en så egen och bestämd dam som Britt-Marie. Eller så är det kanske just därför alla händelser beter sig som de gör. Karaktärerna är fantastiskt uppmålade, deras personlighet syns igenom raderna av text och dialog och trots att jag aldrig fått veta hur Britt-Marie, eller Vega, eller Någon ser ut, så känns det som om jag skulle kunna peka ut dem på stan. Något annat, som gör att jag alltid alltid alltid gråter till Backmans böcker är värmen i historien. Det sker oftast när saker som är mörka och tragiska beskrivs, eller så är det bara någon som ger Britt-Marie sin korsordsbilagan från tidningen. Det tog dock lång tid innan tårarna faktiskt kom, och jag började undra om det här skulle vara den första boken av Backman jag inte grät till. Nej, såklart inte, tårarna kom, och med rätta.
Jag väntade med att läsa de sista 35 sidorna tills jag kände mig redo. Jag ville inte släppa historien riktigt, men insåg att det var lönlöst. Historien finns ju kvar oavsett om jag läser den eller inte. Och första sidan på kapitel 32 kommer jag nog läsa om och om igen tills dess att jag kan den utantill. För man älskar Backmans böcker precis som man förälskar sig. För man vet inte hur man låter bli.
Signerad! Och ritad i! |
{Partners in Stories|Adlibris|Bokus|361 s.}
PS. Du behöver inte ha läst Min mormor... för att kunna läsa Britt-Marie var här. Det är en helt fristående uppföljare.
onsdag 1 oktober 2014
Tentapaus, aka septemberläsningen!
Den här månaden känns det som om jag fått mer läsning gjort än under hela sommaren. Då många av de böcker jag läst inte heller varit registrerade på Goodreads (tydligen kan en lägga till böcker själv...det visste ju inte jag) har jag börjat med att ta kort på alla böcker när jag påbörjat dem. Nu får vi se om jag varit duktig och faktiskt fotat alla böcker jag läste.
Britt-Marie var här av Fredrik Backman läste jag faktiskt ut i morse, men jag tycker att den räknas till september eftersom jag började på den i fredags.
Creepypasta av Jack Werner påbörjade jag också i fredags men har på grund av mardrömsskrämsel inte läst ut den än.
Konsten att skapa en zombie av Frank Swain har jag också påbörjat men inte avslutat.
Vill ha dig så illa av Gunnar Ardelius lästes ut på typ två dagar (skoldagar alltså) och jag minns att jag hade en sida kvar att läsa när tunnelbanan nästan var på min station. Jag sparade sidan till långt senare på kvällen för att inte boken skulle ta slut.
Necropop av Carolina Ståhlberg.
Röd som blod av Salla Simukka.
Miriam om natten av Maria Nygren.
Onanisterna av Patrik Lundberg. Denna hade jag tydligen inte tagit kort på, antog väl att jag skulle komma ihåg den ändå.
Sex böcker blev det i alla fall, samt två påbörjade. Risken finns att jag påbörjade en till bok under den här tiden men som jag läste på min surfplatta och tog därför inte kort på den. Dock så är jag inte en fuskare så jag skriver inte upp den utifall att jag inte läste den under september.
Nåväl, nu ska jag tillbaka till mitt pluggande och tentan. Önska mig gärna lycka till!
Britt-Marie var här av Fredrik Backman läste jag faktiskt ut i morse, men jag tycker att den räknas till september eftersom jag började på den i fredags.
Creepypasta av Jack Werner påbörjade jag också i fredags men har på grund av mardrömsskrämsel inte läst ut den än.
Konsten att skapa en zombie av Frank Swain har jag också påbörjat men inte avslutat.
Vill ha dig så illa av Gunnar Ardelius lästes ut på typ två dagar (skoldagar alltså) och jag minns att jag hade en sida kvar att läsa när tunnelbanan nästan var på min station. Jag sparade sidan till långt senare på kvällen för att inte boken skulle ta slut.
Necropop av Carolina Ståhlberg.
Röd som blod av Salla Simukka.
Miriam om natten av Maria Nygren.
Onanisterna av Patrik Lundberg. Denna hade jag tydligen inte tagit kort på, antog väl att jag skulle komma ihåg den ändå.
Sex böcker blev det i alla fall, samt två påbörjade. Risken finns att jag påbörjade en till bok under den här tiden men som jag läste på min surfplatta och tog därför inte kort på den. Dock så är jag inte en fuskare så jag skriver inte upp den utifall att jag inte läste den under september.
Nåväl, nu ska jag tillbaka till mitt pluggande och tentan. Önska mig gärna lycka till!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)