onsdag 11 februari 2015

The sky is everywhere - Jandy Nelson

Lennies storasyster dör plötsligt och hon blir ensam kvar i den världen som alltid var deras. Hon som alltid haft någon att prata med om kvällarna är nu ensam kvar i deras rum, samtidigt som hennes mormor och morbror försöker göra allt för att underlätta livet för henne. Så träffar hon Joe, och som om det inte vore nog med att han är halvfransk, han spelar även trumpet (eller vilket instrument som helst för den delen) som en gud. Joe tar Lennie med storm och hennes dagar blir fyllda med andra tankar än de på hennes döda syster. Samtidigt som systerns pojkvän behöver Lennie, och hon behöver honom, mer än hon hade velat tro.

Jag är så fantastiskt kär i den här historien! Det finns ett fåtal böcker och historier som sätter sig direkt i hjärtat, och detta var en sådan! Inte nog med att den är full med en historia som känns så otroligt äkta, karaktärerna är äkta och språket är helt fantastiskt! (Jag gick och köpte mig en penna för att kunna skriva upp citat från den här boken på min spegel, så bra är språket! Ta bara till exempel detta: "...until words are all around us like confetti" eller "He knows everything, I'm inside out." Skulle kunna fastna på den här bokens Goodreads-sida i timmar bara genom att skriva ner mina favorit-citat). Jag tycker även om att karaktärerna får vara precis som de vill - Lennie kan ena stunden vara världens lyckligaste för att i nästa bryta ihop över att hon inte varit ledsen ett par timmar. Total rationellt alltså.

Så om vi ska ta och sluta hylla denna boken till skyarna (see what I did there?) så är det rätt och slätt en väldigt fin historia som det både gör ont att läsa, och som gör mig väldigt glad. Sättet historien är uppbyggd på är också väldigt bra gjort, och de små bilder (i min engelska variant av boken är det bilder, i den svenska varianten är det endast textstycken) med text får en helt ny och fin innebörd när en kommit till slutet av historien. Jag vet inte vad jag kan skriva som gör denna boken rättvisa, så detta är det enda jag kan komma på att göra: *tar med dig till soffan, sätter dig ner, ser dig djupt i ögonen, säger "läs denna bok"*.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar