torsdag 25 september 2014

Necropop - Carolina Ståhlberg

(Är det bara jag som tänker på Röda Rosen
från Sailor Moon när jag ser det här omslaget?)
Hibiki ska precis börja studera på en högt ansedd musikskola för att uppfylla sin dröm om att bli popstjärna när han flyttar in på ett ungkarlshotell. Hans rumskompis är den frisläppta Katsu Sexypants (ja han heter faktiskt så på riktigt) som har en förkärlek för att göra saker på det komplicerade sättet, hellre än det enkla. Inte nog med att Hibiki ska få stå ut med Katsu, det spökar även på hotellet, och det sägs att mördaren bor kvar! Under seriens gång stöter Hibiki på monster och onda andar av alla de slag, och det är ofta som Katsu kommer till undsättning. Katsu verkar inte heller vara den Hibiki tror att han är...

Det här är ett seriealbum/serieroman skrivet och illustrerat av samma person som illustrerar i tidningen Kamratposten. Tidningen riktar sig dock till en lite yngre publik, och Carolina ville vända sig till en lite äldre, så då uppfanns Necropop. Necro betyder död, och det är ganska många gånger som huvudpersonen får träffa döda människor, eller andar, eller monster som en gång kanske varit människor. Det här är också gjort i fyrfärg, något som är ovanligt för serieromaner eftersom det dels är väldigt dyrt och tidsödande. Jag gillar verkligen att romanen är i färg, det bidrar till att göra hela historien med färggrann och på det sättet mer positiv än om den kanske varit svartvit. Det gick även fort att läsa den, jag tror jag drog igenom hela på en timme. Dock så är just det problemet; allt går för fort. Katsu är expert på att lösa mysterium på ungefär två serierutor och ibland känns hans tankegångar helt befängda.

Carolina pratade om den här romanen under Rabén och Sjögrens ungdomsbokfrukost förra veckan och sade att hon valt att namnge sina karaktärer på ett sådant sätt att ingen skulle kunna lista ut var de kom ifrån, för att skapa mångfald på sina karaktärer. Tyvärr är det inte så mycket mångfald vi ser - huvudkaraktärerna är vita, smala, vältränade och har en "typisk" kroppsform som anses attraktiv inom exempelvis modebranschen. Det finns en enda karaktär som är mörkhyad, och han är med i ett fåtal rutor innan han försvinner igen. Så mångfald vill jag gärna se mer av till nästa del. Detta är nämligen del ett, av jag vet inte riktigt hur många delar än, men det ska bli spännande att se vad Carolina hittar på i framtiden!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar