onsdag 24 september 2014

Onanisterna - Patrik Lundberg

Kim bor i den lilla staden Sölvesborg och har precis slutat gymnasiet när boken tar sin början. Han behöver dock läsa upp sina betyg på Komvux, tillsammans med sin kompis Simon och deras gamla klasskompis Robin. Det visar sig också att Robin jobbar som tidningsutdelare, precis som Kim får göra när han inser att de sparade pengarna börjar försvinna iväg allt fortare. Förutom att gå på Komvux och dela ut tidningar på nätterna hålls det korvätartävlingar kompisgänget emellan, det åks till andra, större städer, för att gå på Dånken, det sträcks ut händer i luften när de kör på motorvägen för att känna på 90-patten och det spelas en del fotboll, men pratas mer om storleken på vissa medspelares kön. Så händer något - Kim börjar umgås med Robin, de åker till Malmö, de äter vegetarisk mat och lyssnar på både Säkert! och Bright Eyes, de diskuterar svåra frågor om segregering och Kim drömmer om en värld där han kan vara en del av Malmö, med den klädstilen, de åsikterna och framför allt ett jobb som skribent.

Vad jag gillar den här boken! Patrik Lundberg var även på Rabén och Sjögrens ungdomsbokfrukost som var förra veckan, och han presenterade sin bok tillsammans med en massa bilder på olika ställen i Sölvesborg som Kim besöker i boken. Tack vare det bildspelet fick jag en fin inre scen att tänka på när det beskrivs hur många varv de åker runt torget. Själva boken är lätt att ta till sig, jag har själv bott i en mindre kommun (utanför Stockholm, men med pendelavstånd på ca 30 minuter, ej inräknat bussen till tågstationen) och känner igen mig i tristessen i att bara göra samma saker, att det finns en speciell pizzeria en går till, för just deras pizza är bäst och så vidare.  Jag känner även igen mig i den känslan av att vilja vara någon annan stans, att vilja ta del av en värld som en inte riktigt är välkommen i, inte riktigt än. Jag tror att alla kan känna igen sig i någon del av den här boken, oavsett om en kommer från en mindre eller större stad, oavsett om en har drömmar om något större eller bara annorlunda.

Jag ska dock också vara ärlig, början på den här boken gjorde mig inte särskilt imponerad. Det är grabbigt, lite jobbigt och händelserna skaver i mig. Jag önskar att jag bara kunde ta en deras korvar från tävlingen och daska de alla i huvudet med och fråga "vad tusan håller ni på med? Ni har hela livet framför er men gör ingenting åt det!" Men så händer något, ungefär halvvägs genom historien. Malmö blir en central del, och Kims drömmar verkar få fäste ordentligt. Det är väldigt roligt att se, och det gav mig hopp på ett lite fånigt sätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar